Hej dreamers!

Idag har jag tagit det ganska lugnt. Jag har läst några inlägg i en äldre blogg jag haft. Det första jag kände när jag läste dem var, oj! Vad jag har förändrats sen dess. Jag har ett förflutet som en ganska självcentrerad tonåring, haha. Jag har alltid varit en ganska så osäker tjej som har försökt spela en roll som cool och spontan, men det har inte gått ihop med vad min själ känt.

 

Det började nog med att jag hade så spontana och utåtriktade vänner, som jag för visso hade väldigt roligt med ibland. Men många gånger gick inte deras utåtriktade personlighet ihop med min högkänslighet. Jag visste inte då att jag var högkänslig, jag trodde bara att jag var annorlunda och konstig som fick så starka känslor när andra frågade spontant om vi skulle åka in till stan eller centrum samma dag. Mitt huvud skrek NEJ, och jag försökte komma på ursäkter om varför jag inte kunde. Jag blev oerhört nervös och känslosam så fort något inte var som det brukade. Förändringar som att vi skulle åka på klassutflyckt eller bara att jag visste att jag skulle möta en speciell lärare som jag var rädd för kunde göra att jag fick magont och hög puls, och ofta blev jag sittandes hemma. 

 

Nu när jag läser om högkänslighet så förstår jag mig själv bättre. Det är okej att känna saker starkt, att påverkas av energier, att tycka saker är obehagliga. Det är okej att tacka nej när du inte känner att du vill eller vågar vara med på saker. Gör inte saker mot dig vilja, och tryck inte ned dig själv för att du lyssnar på din kropp. Om du håller tillbaka dina känslor, kommer de bara komma upp större och starkare. Du har rätt att vara du, du är unik och helt fantastisk precis som du är!